Vintergatsbilden tänker jag mig som en bild på högkant med forsens vita vatten i nederdelens förgrund. Det ljusa vattnet kommer att göra sig fint i bild mot den mörka skogen runt, en skog jag såg framför mig som granskog, bildande ett "V" med botten av V-et i strömfårans riktning. Ur mitten av detta V reser sig sedan Vintergatan upp över himlen i en diagonal genom bilden.
Norrskensbilden tänker jag mig en liggande bild med i stort sett samma vy, där norrskenet färgar himlen ovan trädtopparna och speglar sin färg ner i det strömmande vattnet där de ljusa virvlarna bryter av med forsens mystik.
Sagt och gjort, bara att slå upp kartan och söka längs lämpliga åar med forsar i trakten. Inte för bred och djup, inte för djupt nedskuren i branta raviner och orienterad i rätt väderstreck för Vintergata respektive norrsken. Dessutom med omgivande granskog med förutsättningar för en låg horisont i strömfårans riktning. Gärna inte heller för långt ut i skogen och med en stig man kan orientera efter i mörkret...
Efter lite letande hittade jag två lämpliga områden att rekognosera ute på plats i naturen. I går åkte jag ut och kollade på det ena av ställena och det visade sig vara toppen. Lagom djupt vatten i forsen med platser att ställa upp kamerastativet, i alla fall under undvikande av högvatten. Hittade först en bra plats mot norr för norrskenet:
– Ser ni också nysnön på trädens grenar och på stenarna i vattnet?
En liknande norrskensbild har jag ett annat år provat mig på att fånga på en annan plats, utan framgång. Denna plats är tillgängligare och dessutom bättre för sitt syfte.
Jag memorerade sedan vägen genom skogen, gjorde en liten markering med en pinne på en i mörkret kritisk plats och en anteckning om antal steg längs forsen till respektive stativuppställningsplats. Allt är betydligt mycket svårare att orientera och hitta i mörkret, även med en pannlampa.
Nu är det bara att vänta in lämplig väderlek och hoppas på norrsken :-)