Här bland tallarna känner hon sig trygg, evighetens furor där hon är hemma.
Jag väntade och väntade, men plötsligt stod hon bara där, som uppvuxen ur en rot.
Där ute dansar några älvor, de samlas här i natt, väsena.
Jag träffade en huldra i går. Jag satt och väntade på henne här där hon ibland kommer fram i skymningen. Hon tycker nämligen om att skåda människornas värld lite på avstånd och se vad de har för sig. Här bland tallarna känner hon sig trygg, evighetens furor där hon är hemma. Jag väntade och väntade, men plötsligt stod hon bara där, som uppvuxen ur en rot. Jag undrar vad hon tänker när hon står där och ser? Efter en stund går hon fram mot skogsbrynet... Hon står där en lång stund, men så, när solen sjunkit en bra tid under horisonten, går hon ner till vattnet... Jag tänker på vad jag vet om huldror, besläktade med både sjörået och skogsrået. En bäver kommer simmande helt nära land, huldran ser på och bävern slår med sin svans.
Där ute dansar några älvor, de samlas här i natt, väsena. Comments are closed.
|
SkriftställareArkiv
February 2022
Kategorier
All
|