Men, de tål inte att man adresserar dem direkt, då brinner det fullständigt för dem. Inte heller förstår de om man är för vag. Låter man dem å andra sidan bara vara ifred löper de amok av sin egen ofullkomlighet.
Människor å andra sidan, begriper absolut inget av allt detta. De är så att säga fångar i ett spel de inte ens märker. Det finns en värld över dem de är helt beroende av, men paradoxalt nog inget förnimmer av.
Ofta undrar jag vad jag egentligen gör här, men jag gissar att jag inte har något annat för mig. Jag ser allt detta, ja, jag är allt detta. Det är jag, mitt väsen.
Nu pratar jag genast obegripligt och opragmatiskt igen, min förbannelse när jag vill uttrycka något. Världen är inte stor nog, mogen nog eller förståndig nog. Vilket som, eller något annat.
Nej, jag kan inte med ett tydligare språk gå in och peka på saker och ting, då brinner det för änglarna. Det brinner för änglar om jag talar så människor förstår. Talar jag så människor förstår blir de idioter som ändå varken ser eller förstår, detta då de är i änglarnas grepp.
Jag får finna mig i att vara solitär, men med en önskan att få tala fritt och i det bli förstådd utan änglar som oprovocerat slår tillbaks på de mest utstuderade sätt av all sin kraft.
Detta är ju förstås inte bra, men symptom av ett kosmos i obalans med sig självt. Bara att slå på TV:n och se.
Nu har jag här pratat en lång stund med änglar. Till människor vill jag bara säga ett ord: Kärlek. Jag vill samtidigt säga vad kärlek inte är: Det är inte att spränga sig själv och andra i bitar av kärlek till sin gud. Det är inte att blåögt öppna sitt hjärta för okontrollerad invandring som PK-eliten trycker på landet. Det är inte att anklaga sin medmänniska för rasism. Nej, detta är inte kärlek. Detta är sådant svarta och vita änglar håller på med i sin oro.
Kärlek är kärlek, och denna är unik i varje enskild situation. Den finns inte i någon helig skrift, den finns inte i något politiskt manifest och den finns inte i någon världslig agenda. Den står över allt detta. Kärleken är fri och den är bara att acceptera. Vita och svarta änglar kan tyvärr inte detta och de håller människorna i sitt grepp. Nu talade jag till er människor, men detta var ju tyvärr lönlöst.
Vad illustrerar jag då detta med?