Morgonstjärnans bibliska koppling till Satan bygger på ett missförstånd, vilket springer ur den första latinska översättningen av Bibeln från den hebreiska grundtexten: Biblia Sacra Vulgata. Denna säger: Job 11:17 "et quasi meridianus fulgor consurget tibi ad vesperam et cum te consumptum putaveris orieris ut lucifer"
Vilket betyder (Nya världens översättning av den heliga skrift): "Och ljusare än middagstiden kommer din livstid att framstå, mörkret blir som morgonen." Med parallellhänvisningen: "Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden; och med hast skall tillfrisknande spira upp för dig. Och framför dig skall din rättfärdighet gå; Jehovas härlighet skall vara din eftertrupp." Jes 58:8.
Ja, för den som följt kontexten på denna sida tycker jag själv inte detta kan sägas bättre. Och för mig som känner kontexten inifrån mig själv, sköldpadsskalbäraren: Ja, det är detta i sin essens.
Nu är det ju inte Satan själv som Vulgatas lucifer syftar på, utan en ljusbringare med tvetydig syftning: Dels på Jesus, men också på en människa som återspeglar den anda som kännetecknar Satan: kungarna i det babylonska riket, och kanske mer precist kung Nebukadnessar.
– Bibeln själv använder inte lucifer som ett namn för Satan. Kopplingen Lucifer – Satan uppstod i större delen av den kristna mytologin efter Hieronymus latinska översättning av Bibelns hebreiska grundtext till latin (Biblia Sacra Vulgata) omkring år 400. Han använde där ordet lucifer för morgonstjärnan, och gjorde den felaktiga kopplingen att detta babylonska rike var bildspråk för Satan själv, något som Jehovas vittnen förtjänstfullt reder ut är ett missförstånd i en trognare tolkning av den hebreiska grundtexten. Den intresserade kan se mer här. I biblisk kontext syftade lucifer dels på Jesus, men också på en människa som återspeglade en fallen ängel.
I ett tidigare inlägg kopplade jag ju lucifer till morgonstjärnan genom 2 Pet 1:19. Vulgata lyder: "et habemus firmiorem propheticum sermonem cui bene facitis adtendentes quasi lucernae lucenti in caliginoso loco donec dies inlucescat et lucifer oriatur in cordibus vestris".
Vilket betyder: "Följaktligen har vi det profetiska ordet mer befäst; och ni gör väl i att vara uppmärksamma på det – som på en lampa som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och en morgonstjärna* går upp – i era hjärtan."
*) Ordagr.: ”ljusbringare”, ”ljusbärare”. Grek.:fōsfọros.
Här syftas alltså på Jesus.
I Jes 14:12 syftar denna mogonstjärna, lucifer, alltså inte på Satan, utan på en människa som utger sig för att vara högre än alla andra stjärnor (kungar), liksom Satan anser sig vara högre än alla andra, ja högre än Gud. Denna människa (kung) återspeglar då Satans ambitioner, men är inte Satan (fallen ängel).
Detta hindrar inte världens i nutid mest spridda och lästa Bibel, King James Version, från att använda Lucifer om morgonstjärnan (det används inte i Svenska översättningar). På detta har sedan den kristna mytologin etablerat sambandet Lucifer som ett namn på Satan. "How art thou fallen from heaven, O Lucifer, son of the morning! how art thou cut down to the ground, which didst weaken the nations!" Jes 14:12
Men, och nu blir det intressant: En fallen ängel, denna tingens ordnings gud, vars rike är det jordiska, han är ju inte längre en fullvärdig ängel, utan eftersom han tillhör det jordiska, en person och andevarelse utestängd från himlen.
Där har vi honom: olik Jesus som natt och dag, men ändå i Bibeln återspeglad genom samma allegori som Jesus, fallen till jorden, störtad från sin position i skyn som en tidigare stjärna bland andra änglar: då en kerub med djurben och klövar till fötter och en människas kropp och huvud – förbundsarkens, den heliga graalens och paradisets väktare.
Det är honom vi nu har tämjt här i Romantisk ljusfångst, han är åter som en kerub i skogen. Han störtade på jorden som en fallande stjärna (ängel) ur skyn, förvirrad irrade han omkring här nere i mörkret, men nu har han åter kontakt med sitt andliga numen igen, upprättad. Försonad, sonad, dömd och tillintetgjord. Nu åter en fri kerub i skogen med lätt hjärta fullgörande sin uppgift, en skogens Pan.
Avslutningsvis: "Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden; och med hast skall tillfrisknande spira upp för dig. Och framför dig skall din rättfärdighet gå; Jehovas härlighet skall vara din eftertrupp." Jes 58:8