Tycker du i ringens kategorier att din granne bredvid, eller kanske hellre mitt emot, har fel, var vänlig före att hävda din rätt och din grannes fel. Vänd den andra kinden till vid konflikt. Tala vänligt med dina grannar, som talar med sina grannar osv. Du vet leken viska runt i ring.
Så finner alla stöd och harmoni med sina närmaste i detta och behöver inte uppröra sina mer avlägsna fränder med sitt tal och vi undviker bråk och stök vid detta runda bord där vi alla äter av denna ouroboros. När vi så fått ro, kanske vi sedan kan föra ett mer harmoniskt samtal och tom ha riktigt trevligt och kanske bli lyckliga på den jord som är.
Känner du att något absolut är fel, tala med stjärnan, som lyssnar, och därigenom brukar sin magi. Lita på detta, som jag litar på er, ty detta är allt vi har i denna för övrigt tomma rymd på vår färd. Du vet nog var stjärnan finns och hur du talar med denna, det andliga numenet*.
Detta som är, det du litar på, är överallt i denna ring, ty ringen är denne, den fullkomliga sten bland alla ofullkomliga som låser och sluter ringen, himlabron. Fullkomlig i det att ingen annan sten kan fylla dess plats under harmoni och lära sig spela dess stämma.
Nu är denna ring ingen enkel konstitution i detta att den är du, jag, alla andra och världen i sin helhet: Universum i både fysisk och andlig bemärkelse, varenda elementarpartikel, varenda tanke och allt som är, men detta är ändå några huvuddrag.
Till sist, ett kort litet filmklipp som pricksäkert illustrerar vår belägenhet vid detta runda bord, denna ring, under förtärandet av denna ouroboros som skall mätta oss alla: