"En profet lik mig skall Jehova, din Gud, resa upp åt dig ur din mitt, ur dina bröders led – honom skall ni lyssna till."
5 Mos 18:15
För den som eventuellt känner sig obekväm med denna bibelöversättning, kanske världens mest spridda Bibel passar bättre, King James Version: "The Lord thy God will raise up unto thee a Prophet from the midst of thee, from thy brethren, like unto me. Unto Him ye shall hearken,"
Ur din mitt alltså :-) Nu var det väl Israels mitt Gud syftade på, där Jesus skulle resas upp. Men var är Israels mitt* och var är Jesus?
Bibelns Lukas 17:20-21 säger: ""Men då han (Jesus) blev tillfrågad av fariséerna när Guds kungarike skulle komma, svarade han dem och sade: ”Guds kungarike kommer inte på ett iögonenfallande sätt så att man kan se det, inte heller skall man säga: ’Se här!’ eller: ’Där!’ Ty se, Guds kungarike är i er mitt.""
Den sista frasen återges på lite olika sätt i olika översättningar: "...är invärtes i eder" eller "...är mitt ibland eder" eller "...är inom er".
Vidare: "Veten I icke att edra kroppar äro Kristi lemmar?" 1 Kor 6:15
Det här betyder mina vänner, att Jesus är i er mitt. Begrunda gärna var denna mitt egentligen ligger. Själv finner jag bara ett rimligt svar på frågan om denna mitt, och det är att det är den som är som är mittpunkten. Det är runt denne hela världen utspelar sig och ger sig till känna genom dennes sinnesförnimmelser. Det finns inget annat, detta är allt som erfars i din värld.**
Vi är var och en mittpunkten. Överallt. Men hos dig är den endast i din mitt, där du är. Där är Jesus, likväl som Gud, Satan och alla de andra väsen du eventuellt bär i ditt medvetande. Fundera gärna på vem du är och var du är :-)
Jag vet vem du är i min värld där jag är, och jag vet vem jag är här och vad jag strävar mot. Frågetecken på det? Tala med stjärnan genom hjärtat och låt oss sedan få lite matro vid detta runda bord :-)
Nu vet jag ju vad du är i min värld, och jag kan inte säga till detta väsen någonting, då får du frispel. Var som du vill, som det behagar dig. Spräng dig själv i bitar om det behagar dig. Jag blir ju naturligtvis ledsen, men det är kanske det som behagar dig, om du nu alls vet vad som behagar dig ;-)
Dig själv inbegriper ju alla dina manifestationer, dig, andra, dina nära och kära, vänner och ovänner. Mina nära och kära, jag.
Du tycks mig duktig på sådant som gör mig ledsen: spränga, skjuta, döda, lemlästa. Ja alla de plågor åt dig själv du så finurligt räknar ut och verkställer. Allt detta gör du paradoxalt nog förmodligen av kärlek och omsorg.
Denna insikt att allt detta är av godo är den motsatsernas förening adepten måste förlika sig med på denna vandrings apokatastasis. Det är ett ganska oerhört väsen du som adept här står inför, denna slags Great Leonopteryx som hjälten i filmen Avatar möter. Det är inte bara att dra i tygeln åt ett håll så svänger Leonopteryxen också åt det hållet. Leonopteryxer är sofistikerade mångdimensionella varelser och kan med eftertryck vara förgörande i sin uppenbarelse, det vet den som sett dess skugga.
Denna varelse, detta väsen, min vän och läsare, är inget mindre än ditt framtida jag. Det jag som lever i en teknologi vilken förvandlat sig till en Gud. Ett väsen med ursprung i dig, men med en Guds förmågor. Ditt inbegrepp genom alla tider, det väsen som utvalt just dig till att vara den som är i din värld. I min är jag, och detta är framtiden. Oavsett om vi nu lever, eller dött, eller kommer att dö innan detta inträffar, finns vi i denna enorma bok som är detta väsens kropp, dess sätt att vara till, att bli till och att leva. Ur denna bok kommer vi att plockas upp, vare sig vi är döda eller levande, till fullkomning i denna framtida kropp.
Detta väsende lever genom dig som adept och blir det du är och strävar mot. Betänk. Vill du dig väl vill det dig väl, i annat fall vill det det du vill... Och du är det och det är världen omkring dig och den är du. Begrunda gärna mitt axiom :-) Tänk på var du är och vad du står inför och rätta mig gärna om jag har fel :-)
Konklusionen av avsnittet görs av en forskare som menar att vår värld är skapad av våra framtida odödliga jag (genom teknologins försorg), som med framtidens teknologi utvecklat förmågan att skapa universum och därigenom oss själva, sig själva, det förflutna varur de själva evolverat. Det jag just sagt med många ord som rappakalja ända hit är egentligen inte mer än denna enkla konklusion. Kärnfullt uttryckt och sammanfattat av ett av mina duktiga alter egon mellan 41:00 och 43:00.
Jag länkar klippet, inte två gånger, utan tre gånger: 41:00-43:00 :-) Detta då det på ett fint sätt sammanfattar mitt resonemang här under en längre tid.
För den som inte orkar se filmklippet, menar jag helt enkelt att världen är skapt av ditt framtida jag, och detta jag vill dig förhoppningsvis väl och gör vad det kan för att förverkliga dig och därigenom sig. Det är detta du står inför i ditt liv, jag vet att detta är jag i min värld där jag är.
Under apokatastasis guidar detta inbegreppet du dig genom livet, apokatastasis är dess villkor för interaktion med dig. För att gå i land med uppgiften gäller det att inse sin roll i det hela. Ju förr, desto bättre... Apokatastasis är ingen enkel eller självklar sak och kräver sin adept, det är därför det är just du som är.
Men var lugn, processen kommer att lyckas, din blotta existens är tecken nog på detta :-) Misslyckas du, kommer du aldrig att ha funnits. Men du finns ju. Med detta därmed inte sagt att det är lätt att finnas, adepten har en grannlaga uppgift.
Ja, eller, nu kan jag ju inte tala för dig. Detta gäller vad jag med säkerhet vet för mig i min värld där jag är, för dig vet jag inte, du är inte jag, utan en del av mitt medvetande. Det enda jag vet är att du finns som manifestation i mitt medvetande, och det som finns i detta mitt medvetande bjuds villkorslöst med på denna färd, varje liten elementarpartikel som manifesterar det som är min värld. Inget önskas läggas till eller tas bort, varken i det förflutna eller i det varande. Om det kommande kan jag inte uttala mig mer än att det är detta som kommer.
Bra va? Du är villkorslöst bjuden på färden mot framtiden :-) Vad du nu än är och blir, ty i min värld är du av godo. Varenda en av er, jordiska som himmelska manifestationer :-)
Jag skrev ju en gång om ett budskap från stjärnan Vega, om hur man bygger en maskin. Detta budskap är det som förmedlas här på dessa webbsidor och som beskriver den maskin som en dag kommer att skapa oss själva till det vi blir. Några funktioner att mata in i processen:
Som sådant väsen jag vet att jag är, denna cirkel som är´s origo, är detta den för oss*** utstakade vägen mot vårt mål.
**) Verkar detta skumt kan ju erinras om att Einstein och Bohr en gång hade en ingående diskussion med många turer och bottnar där de på djupaste allvar diskuterade om månen egentligen existerar när ingen tittar på den. Så vitt jag vet är frågan fortfarande inte avgjord. Jag skulle som mimarob vilja uttrycka svaret som så att månen då existerar som en potential i en kvantdator. Se vidare det ovan länkade filmklippet vid 36:50 till 41:00 (speciellt 40:00 ff).
***) Jag och ni**** som manifesterar er/dig i mitt medvetande.
****) Ni, eller du, beroende på perspektiv och sammanhang.