Färden går till i princip där den allmänna vägen tar slut och sedan in på en mindre skogsbilväg som välvilligt hålls vinterplogad. Det är ganska mörkt i dessa krokar, just för att det inte bor så mycket folk nära inpå.
När vi åkt ett slag på skogsbilvägen undrar sällskapet om det finns varg här. - Ja, en och annan. Det blir alldeles tyst. Vad gör vi om den kommer undrar hon efter en stund? Tjaa, ser glada ut. - Jag är så lättlurad som ger mig in på vad som helst säger hon sedan. Men det är faktiskt hon som bett att få följa med på norrskensfoto ute i skogen
När vi parkerar bilen märker vi att skaren inte bär i kväll, det har varit för varmt under dagen. Jag plockar fram snöskorna och för första gången får hon gå med snöskor, en ganska rolig upplevelse och hon är tapper.
Efter en stund kommer vi fram till motivet, en skogsomgärdad myr med en öppning i skogsridån mot norr där norrskenet kan lysa igenom. Anledningen att åka ända hit och sedan bege sig ut i skogen är att det inte finns några ljusföroreningar som stör bilderna i den riktningen. Dessutom är det fina trädtoppar.
Det finns säkert fler sådana här platser, men detta är en av dem jag hittat och de är inte helt lättfunna bara så där, om man inte har en väldig tur, vilket jag sällan har. Mina bilder är som regel resultatet av ganska mycket efterforskning, planering och rekognosering i förväg.
Det är en lite blåsig natt och efter en stund sedan vi kommit fram och börjat fotografera och i fotoivern kommit ifrån varandra en bit blir hon plötsligt varse ljud i skogen, träd som knarrar suggestivt i vinden och en fågel som låter en bit in i skogen. Ibland låter det som folk som pratar. Trollen är bestämt ute denna natt. Hon undrar mer om vargen och kommer på att det ju också finns björn i skogen, det hade hon inte tänkt på. Resten av kvällen håller hon sig väldigt nära :-)
Ja ett litet äventyr i det lilla och jag kan känna igen mig själv i början sedan jag började utsträcka mitt nattfotograferande ut i de fria skogarnas magi.
Det är roligt med sällskap ibland, men egentligen kommer jag bättre i stämning i min ensamhet, det blir lite av ett äventyr också för mig då. Att stöta på ett vargspår, att höra ett grymtande man inte vet vad det är för djur, eller bara en sådan sak som ens fantasi som spelar en spratt i mörkret. Skogen vaknar på något sätt till liv och väsen hissnar fantasin. Magi är vad det är. Dessutom är skogen oerhört vacker om natten.