Denna sida är liksom Aniara en metafor för livet. Behöver jag nämna att den är fylld av symbolik? Symboler har en kraft att föra bortom det sagda, då de hänvisar till en annan verklighet än sin egen. Matematikern och filosofen G.W. Leibniz strävade på sin tid i brytningen mellan teologisk- och naturvetenskaplig natursyn efter en naturvetenskapligt förankrad och förenande syn för inbegreppet människa, där hans monadologi var ett steg på denna väg. Detta, mina vänner, är vad denna sida handlar om: synen på oss, livet och vår belägenhet i tillvaron i skenet av vår växande kunskaps lykta. Det är detta Oden dryftar med sina krigare i Valhalls festsal om natten till norrskenets spel (bildtext bild 10-12) som han ser med sitt ena öga i Mimers brunn.
Trots den inledande liknelsen med Aniara, är min berättelse ingen dystopi, heller ingen utopi. I stället vill den vara ett hopp i allegorisk form.
"Livet är som preperceptuella lungor fyllda av förväntan, följt av postperceptuellt strömmande blod i tillfredsställelse. Nuet där emellan är blott och bart som en matematisk konstruktion mellan dessa båda intigheter. Men detta är vi, mytens Urd, Verdandi och Skuld."
Skådat i Mimers brunn
Ovanstående uttryckt på naturvetenskaplig fot:
"Materia är energi som lånas från framtiden och lämnas tillbaks innan framtiden hinner märka att den varit borta."
Stephen Hawking
Trots den inledande liknelsen med Aniara, är min berättelse ingen dystopi, heller ingen utopi. I stället vill den vara ett hopp i allegorisk form.
"Livet är som preperceptuella lungor fyllda av förväntan, följt av postperceptuellt strömmande blod i tillfredsställelse. Nuet där emellan är blott och bart som en matematisk konstruktion mellan dessa båda intigheter. Men detta är vi, mytens Urd, Verdandi och Skuld."
Skådat i Mimers brunn
Ovanstående uttryckt på naturvetenskaplig fot:
"Materia är energi som lånas från framtiden och lämnas tillbaks innan framtiden hinner märka att den varit borta."
Stephen Hawking