Men det är en vacker plats, ett av mina favoritmotiv: ån som skurit ut en djup och brant ravin i sin meandrande ytterkurva. Denna gång gick jag ut i natten för att åter möta gryningen. Ett avtagande norrsken ackompanjerade min väg:
Det är alltid spännande att se hur den färdiga bilden sedan blir, om den motsvarar den idé om bild man haft. Men som tur är har jag hjälp på min färd av ett oändligt väsen och ofta överträffar resultatet förväntningarna. Så även denna gång då den magiska räven åter varit i farten och dragit sitt spår genom motivet samtidigt som den med sin svans piskat upp norrskenet på himlen: