Fredrik Karlsson är alltså mitt namn.
Fredrik är av germanskt ursprung och sammansatt av urgermanskans frithuz "fred" och rikz "härskare, mäktig" och betyder ungefär fridsfurste eller fredsfurste. Jag inleder ju texten med "Fredsherren", herre kommer här av den titel som i äldre tid gavs ståndspersoner och makthavare. Vidare i sin rot är -rik ett germanskt låneord från keltiskan med betydelsen bla kung.
Efternamnets inledning, Karl-, är också av germanskt ursprung, avlett från urgermanskans karlaz "man/fri man". Den nuvarande formen av Karl kommer från fornnordiskan och är identiskt med substantivet karl – fri man. Karl betyder vidare kung och kan även uttydas domare. Spännande med namnforskning!
Alternativt kan karl också betyda armé, eller krigare. Tycker detta är lite träffande eftersom jag en gång erhållit Nobels fredspris för mina insatser genom armén.
Många kungar har burit namnet Kar/Carl/Charles etc.
Efternamnets avslutning -son betyder helt enkelt vem bäraren av namnet är son till, son till Karl i detta fall. I äldre etymologiska utredningar menas ibland att karl kan betyda mycket gammal vis man (Svensk etymologisk ordbok).
Vidare: I fornnordisk litteratur används ordet kung för gudars söner eller ättlingar, så att med kung avsågs en son till en gud och den urgermanska formen av ordet, *kuningaz betyder "tillhör kvinnan" – dvs son till Magna Mater, Den stora Modern/Moder jord. Innebörden av detta var en modergudinnas präst. I asatron innebar kungarollen även en prästroll.
Avslutningen "som avlats av mänsklighetens mäktige fader" kan man svänga ihop genom -rik med sin betydelse kung, vilket i sin tur betyder en son till en gud. I denna kontext Gud – en mäktig fader. Men det kan också vara en moder, en mayakung liknade Vintergatan vid ett kosmiskt kvinnosköte, och det är just vad den är: Ur denna är vi komna genom stjärnstoff (tyngre grundämnen) som bildats genom tidigare stjärnors livscykel i det unga universum, stoff som sedan bildat vårt solsystem, vår jord och oss, det är vår moder. – Vi är denna kosmiska moders stjärnbarn.
Visa inom bla alkemi menar att skapargudens väsen är androgynt: både fader och moder och att detta är den av adepten skapade Magnum opus, en inre motsatsernas förening med det alkemiska bröllopet mellan manligt och kvinnligt där de förenas i De vises sten.
Guds son har ju som bekant avlats av den helige ande och jag vill här mena att detta sker i en cirkulatorisk process, en ouroboros, detta enligt villkoren för en creatio ex nihilo – en skapelse ur intet, vilket vanligen är kyrkans förfäktade bild av hur Guds skapelse gått till. Tillika också en modern teori inom vetenskapen, anförd av bla den kände fysikern Stephen Hawking. Fysikern Lawrence M. Krauss berör frågan i boken "Ett universum ur ingenting" som jag nämnt här tidigare.
Lyssnade ni förövrigt på astronauternas meddelande till jorden från Apollo 8 på julaftonskvällen 1968 i gårdagens länk till bilden på jorden från omloppsbanan runt jorden? Kommer tydligt ihåg hur jag som barn såg en första satellit på natthimlen och följde dessa månfärder på TV:n, mycket spännande. Månen är förövrigt min astrologiska "planet".
Som kuriosa lär enligt en källa* kung betyda undervisa på kinesiska, och för den som vill är det väl just det jag gör här :-)