Jag gick fram till skogstjärnen, här var det! Det var här celestinen föll. Nu jag ser, en källa sprungit fram där jag förr slagit min metallstav – mitt kamerastativ. Föga anade jag då att en källa verkligen sprang fram just här, detta är arketypernas magi, där jag likt Merlin svängt min stav och den bumerang som är världen kommer åter till betraktaren.
Jag ser mig runt, vänder mig mot berget och känner: Hawah!
– Sagolandet där nedanför. Igen jag känner: Hawah!