Känn, trollens andedräkt som en kylig nattvind över sjön. Tindrande änglaögon i skyn och nordens gröna rike i norr. Ett rike till vilket Bifrost leder, Vintergatan – den flammande bron.
0 Comments
Naturen skrudar sig i höstens färger. Tid för rekapitulation, återhämtning, kontemplation och andrum. Luften är klar och hög, första nattfrosten frasar i gräset under tindrande stjärnor och stilla dansande dimmor. Norrskenet skimrar svagt i ekot av den flyende sommarens sista skälvande andetag. Nya tider stundar, nya äventyr!
Se hur missionären kikar ut ur sitt kosmos och håller handen vid isbitar som liknar den undre halvan av en ljudfilsgraf. Bestämt spelar även norrskenet där ute i himlen och Pinwheel galaxen illustreras med ett vagnshjul (lyckohjul) där längst uppe till vänster, en galax jag önskar fotografera. Detta väl medveten om att hjulen förmodligen har en helt annan betydelse i träsnittets egna kontext. Pinwheelgalaxen heter vindsnurregalaxen på svenska, men det engelska ordet ger ju en tydligare koppling till träsnittets hjul. Missionären är lycklig, här ute finner han roliga ord, bilder och symboler som klär hans tankar och funderingar. Med några få väl valda ord kan han skapa hanterliga meningar som i sig rymmer hela avhandlingar, de sammanfattar och förtydligar tankar och resonemang och för upp dem till ett högre plan där de ges ett fördjupat innehåll som är omöjligt att redogöra för på ett meningsfullt sätt med "vanliga" ord. Detta då den rena ordmängden skulle sätta stopp för detta, kärnfrågan skulle dränkas och man skulle så att säga inte se skogen för alla träd. Orden är begreppsbärare som i sin tur bildar nya resonemang med begrepp och koncept, snarare än med enskilda ord. Dessa "begreppsord" springer ofta ur våra första kulturlager i antikens Grekland. Här har orden sin klaraste och fullkomligaste innebörd, här hämtar tanken näring direkt från språkstammen vid kulturens rot och vagga. Googla gärna orden tillbaks till antiken, det är ofta i den betydelsen jag använder dem. Överhuvudtaget sammanfattar illustrationen mycket av det som pågår i min fotografiska värld just nu och som varit på denna blogg sedan starten. Se, sol och måne där i bakgrunden över jorden, ett tema som upptagit flera blogginlägg och som har en vikt och betydelse utöver den omedelbara texten i inläggen. Trollen då? Jo, de finns där... Bild: Universum - C. Flammarion, Holzschnitt, Paris 1888, Kolorit : Heikenwaelder Hugo, Wien 1998. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Universum.jpg
Långsamt avtäcks trollens skatt, guldstycke för guldstycke. Illustrerat är två av dem, jag citerar kulturfilosofen och skriftställaren Rudolf Pannwitz uttalande om norrskensförkunnaren Theodor Däublers verk år 1923: "Allt detta är en skatt, som ett liv inte räcker till för att tillägna sig, men många liv kunde gott användas på det ... (vi) måste ta det hela som det är, som en ny urskogs- och kulturskogskontinent."
Däubler skriver: "Det ljusa målet, de lysande kransarna kring polerna, blev för mig till sinnebild för historia ur ett innersta skede. Jag upplevde ett själens norrsken, vad som där försiggick, fördunklade allt som kan hämtas ur dagen. Solen förmörkades för mig. Under mina nätter grydde förtroendet för en sista sol, en mittsol. Norrsken kan visa oss vägen till den; det närmar oss till urljuset. Därifrån härstammar vi människor som alla synliga solar beslutat, betänkt, gjort till sin gärning." Däubler fortsätter med att i sin plötslighet anförtro sin naiva ateism åt vad han kallar en himmelsk tro på hierarkier och överjordisk andlighet och i sitt verk utforskar han urljuset i människan, ty ur människan kommer ursolen att stråla fram. I sin vision ser han jorden som andlighetens medelpunkt där stjärnorna rörs av denna, de tyr sig till dess andlighet och den dunkla jordtillvaron för till ett nytt lysande planetariskt tillstånd. En syn i vars centrum norrskenet står. Här, på gränsen av det möjliga, är naturen som kanske allra vackrast. Endast stjärnljuset lyser upp landskapet, det svaga norrskenet ger inte mycket bidrag, även om det skiner upp himlen lokalt. Det svaga stjärnljuset är en verklig utmaning för kameran och jag får ta till en brokig samling tekniker för att lyckas förmedla vad som här rör sig i nattens mörker. Som med dagsljuset varierar även stjärnljuset i styrka, från timme till timme och från natt till natt. Detta alldeles oavsett månen, är denna uppe är ljuset mycket intensivare än endast det stjärnljus som råder i bilden nedan och i de två föregående blogginläggen. Vad jag vet är jag ensam om att systematiskt fånga landskapet upplyst i detta svaga ljus. De nattliga nokturnerna vid skogstjärnar har blivit lite av ett signum.
Se hur kosmos speglar sig i tjärnen, sinnebilden för själen. Kamerans öga är liksom själens, den ser sig själv där den fångar ljuset foton för foton. Tjärnen ligger där framför kameran med sin speglande yta och bottenlösa djup, oändlig i sin konstitution och i sig en inkarnation av alltet. Det blänker till i trollets öga, Arcturus speglar sitt vid horisonten blinkande ljus i olika färger och trollet ler under det att dess tankar vandrar likt dimmorna över tjärnen. Arcturus lyser klart över björnens tjärn. Arcturus fick sitt namn redan av de gamla grekerna och namnet betyder björnvaktaren. Stjärnan är den klarast lysande på den norra stjärnhimlen och näst Sirius i söder är den vår starkaste stjärna. Må den lysa över och vakta skogens björnar. På arabiska betyder dess namn den upphöjda. Ett svagt grönt norrsken ackompanjerar stjärnan i norr.
Björnen vrålar i skogen: "Visa hänsyn!" Han går här i sin skog, vår skog, vår gemensamma: skogsbolagens, människornas, djurens och växternas. Ja, också jägarnas. I går fälldes en ovanligt stor björnhanne i närheten av detta ställe. Jägaren poserar stolt med sitt byte, den första björn som fällts här på 100 år. Skogen är ytterligare något fattigare på själ, innehåll och upplevelser.
– Hur skulle det gå om viltet själva fick reglera sina stammar? Massor med älgolyckor till följd av en exploderande älgstam? Knappast, om de stora rovdjuren får göra sitt. Då kunde vi få uppleva en verklig natur, även jägarna, som säger sig värna naturen och vara naturmänniskor som njuter i denna av den spänning och dramatik den bjuder på. De jägare som skjuter bort rovviltet för att de tar de byten de själva vill nedlägga. På så vis utarmar de naturens mångfald. Den naturliga balansen är något naturen reglerar så bra alldeles på egen hand, om rovviltet åter tillåts breda ut sig. Hela ekosystemet skulle ljubla, mångfald skulle skapas. Inte bara återvänder rovdjuren, utan deras närvaro gynnar hela skogens fauna och flora. Det blir en välgörande dominoeffekt över hela registret. En bild medan vrålen fortfarande ekar fritt innan skottet: Tänk er björnvrål som ljuder genom skogen, hur de ekar mot berget och fyller dalgången. När björnen tystnar stämmer lommen upp sitt vildmarksläte som avslutning. Det var vad som hände här under norrskenet denna magiska natt.
En spännande natt! Norrskenet som jag väntat på infann sig i går kväll vid tiotiden. Fort, greppa kameragrejorna och ut till bilen. Plockar upp en fotovän på vägen ut till "min" nya tjärn som jag skrivit om här tidigare. På vägen syns en fin norrskensbåge bölja över skogen. Vi svänger in på först en grusväg och sedan en skogsbilväg och så parkerar vi bilen och fortsätter några hundra meter till fots genom skogen fram till tjärnen.
Makalöst vackert! En fin vattenspegel väntar och ett grönt norrsken ruvar nu nere vid horisonten. Vi ställer upp kamerorna på stativen och börjar fotografera. Dimmor stiger ur tjärnen och det hela är mycket suggestivt. Norrskenet tilltar åter i styrka och kamerorna går varma under det att det rör sig över himlen. Vi pratar högljutt, tjoar, skrattar och tjimmar. Vi vill ju inte överraska någon björn där i skogen resonerar vi. För den delen är det så roligt att fotografera och resultaten ser så bra ut på kameradisplayerna att vi blir lite uppspelta, vi behöver inte anstränga oss det minsta för att föra ett herrans oväsen i natten. Timmarna går fort. Plötsligt bryter ett vrål fram genom skogen! Huh??? Vi tystnar tvärt, vrålandet fortsätter. Vad i hela friden... Björn! Vrålen kommer från det håll vi kommit och ungefär på det avstånd bilen står. Insikten att en vilt vrålande björn står någonstans borta vid bilen och vrålar rakt ut av missnöje över att ha blivit väckt och störd i nattsömnen gör ju en minst sagt lite spak... Björnen vrålar rakt ut minst tio gånger. Ett tag låter det som att den kommer närmare, men sedan tycks det höras som att den avlägsnar sig. Som avslutning på björnvrålen svarar en lom sitt vildmarksrop borta i en större sjö intill. Det är inte utan att man blir lite skakis och tycker sig höra alla möjliga konstiga ljud i skogen bakom buskar och snår. Smygande steg, flåsande andetag, klafsande ljud i tjärnkantens vattensjuka mossa... Vi fortsätter i alla fall fotografera, men norrskenet tycks snart på upphällningen och moln har dragit över samtidigt som markdimmorna tätnat och det första gryningsljuset slagit till. Vi kommer fram till att det är dags att ge upp och packar ihop grejorna, fortfarande lite skakis och spaka över att behöva gå tillbaks till bilen varifrån vrålandet kommit. Nästan framme vid bilen blänker det till som av ögon bakom stammarna i ljuskäglornas utkant, vi hajar till, men ser strax att det är bilen som står där och blänker i ficklampornas sken. Puh! Skönt! De två första preliminära bilderna från nattens bildskörd: En del av tjusningen med naturberoende aktiviteter är att man kan aldrig riktigt veta vad som skall ske. Fredagens norrskensprognos är nu reviderad och det kommer inte att bli minsta tillstymmelse till norrsken enligt ny prognos. Däremot spår den i stället fin norrskensaktivitet på måndag... Förvisso är denna prognosaktör notoriskt opålitlig, eller rättare sagt, rätt vad det är går det troll i deras inte sällan rätt så bra prognoser. De flippar ur fullständigt och man bara undrar vad som sker. Omöjligt att veta vad som kommer att ske i detta läge utifrån dennes prognos.
Men, i stället spår en annan prognosaktör som brukar vara mer pålitlig nu faktiskt viss norrskensaktivitet på fredag och lördag! Norrskensprognoser är mer ombytliga än väderprognoserna, den som lever får helt enkelt se. I vissa lägen kan man själv bilda sig en uppfattning om norrskensaktiviteten. I detta fall gissar jag att det faktiskt blir norrskensaktivitet på fredag, kanske inte jättestarkt, men det kan bli fint på bild ändå. Däremot ser nu väderprognosen lite sämre ut för fredagen. Visserligen är det inte igenmulet enligt prognosen, men lite väl mycket moln i farten för att det skall kännas bekvämt. Men fortfarande är allt bara prognoser och mycket kan ändras innan fredagskvällen faktiskt är här i morgon kväll. Blir spännande att se hur det hela utvecklas. |
SkriftställareArkiv
February 2022
Kategorier
All
|