Nu menar jag inte den inverkan observatören har på kvantfysikaliska förlopp, dessa är dokumenterade, utan observatörens inverkan på verkligheten i makroskopisk skala, alltså den meterskala som gäller för oss människor i vår vardagliga värld av stolar, bord, bilar, kontinenter, planeter och stjärnor.
Information är fri att färdas fortare än ljuset, endast fysikaliska objekt är bundna av ljushastigheten. Jag vill mena att det är holografisk information som bygger upp vår värld: stolar, bord etc. Den animering som är vår vardag, utgörs alltså av information, fri att omedelbart förflyttas från en ände av universum till en annan.
Man har kommit ganska långt när det gäller teleportering, dvs att med hjälp av den information ett föremål uppbyggs av, teleportera föremålet rent rumsligt och omedelbart till en annan position genom att teleportera denna information och genom denna skapa ett identiskt föremål på en annan rumslig plats. Förvisso fortfarande bara av mycket små föremål, men teoretiskt finns tydligen inga hinder för vilka föremål som helst. När det gäller detta kan man fråga sig vad som egentligen är föremålet: dess materia/energi, eller dess information (fri att omedelbart förflyttas vart som helst i universum)?
Vart vill jag då komma med allt detta? Jo, detta förhållande hos verkligheten flyger helt enkelt under vetenskapens vägande och mätande radar. Detta mina vänner, ter sig som magi i dag, men är framtidens vetenskap och kommande teknologi. Verkligheten följer verkligen de naturlagar som vi avtäckt till dags dato, men den är samtidigt fri att förändra sig helt oberoende av dessa, på ett sätt som paradoxalt nog kommer att te sig helt naturligt när vi väger och mäter med "klassisk" vetenskap. Ja, det ter sig inte bara naturligt, det är naturligt, materiens sanna natur.
Som vanligt har jag svårt att konkretisera, som tur var är mina alter egon mycket duktiga på detta. Vänta och se vad som kommer på denna väg. Jag skall hojta till här på bloggen när jag ser något.
Vad jag försöker säga är att naturvetenskapen förmodligen kommer att göra ett språng, när observatören hittar sin rätta position i de vetenskapliga modellerna, dvs i centrum. Inte jorden i centrum, inte solen, utan observatören själv. Förvisso kan man tycka att det är praktiskt med en heliocentrisk världsbild, men den är nog inte helt lyckad när man söker finna en TOE, Theory Of Everything, vilket är många fysikers strävan.
Den egocentriska världsbilden alltså :-) Men observera samtidigt att den egocentriska världsbilden är omnicentrisk, varje observatör är alltings centrum. Ja, eller om man vill vara helt korrekt: varje punkt i vilken man observerar är centrum. Den omnicentriska världsbilden alltså :-)
Det är inte så att den heliocentriska världsbilden kommer att bli fel eller så, men den kommer sannolikt att kompletteras med ytterligare en världsbild, eller kanske snarare ett utökat perspektiv, där allting så att säga hittat sin plats – en fysikalisk teori som inbegriper detta verklighetens nuvarande flygande under radarn. Detta på samma vis som Newtons mekanik inte blev fel när Einstein lade fram sin relativitetsteori, utan den klassiska mekaniken kompletterades med relativitetsteorin.
Först en ganska aktuell artikel i renomerade nature om ett holografiskt universum.
Sedan, en föredömligt källredovisad framställning av den vetenskapliga grunden för mitt på dessa mina webbsidor skissade perspektiv. Länkens filmserie sammanfattas visserligen till sin första halva av 5:00-5:50, men det tar minst hela första delen (eller två avsnitt i serien, eller hela workshopen) att sjunka in. För mig tog det 50 år ;-) Filmseriens första 2,5 timmar visar på den vetenskapliga grunden för det tänkande som utvecklas på dessa mina webbsidor, resterande 2,5 timmar kan vara intressant för att spegla sitt egna tänkande om denna grund i.