Men, det är denna kraft som sedan den nu tämjts skall föra oss in i framtiden, förse oss med den teknologi vi behöver för att till fullo utvecklas och mogna som individer och få långa, lyckliga, liv. Hur långa vet ingen. Evigheten ligger inom imperativets räckvidd.
Min gissning är att det är på denna väg vi så småningom kommer att nå "frälsning" och hamna i paradiset på jorden under det att vi undkommer döden. Detta helt på naturalismens villkor, men som genom magi, eller gudomlig inverkan genom den sofistikerade teknologi som på denna väg håller på, och kommer, att utvecklas. Den för oss rakt in i himlen där ovan, likt stjärnor kommer vi att tindra i skyn :-)
Att mitt andliga numen har ett finger med i detta är väl bara att konstatera, och att detta för mig i skrivande stund inte går att skilja från det gudomliga. Men det är jag, min avbild så att säga. Och denna är gudomlig. Den står på inget sätt i strid med bibelguden, men jag tror att Jehova där inte är hela bilden. Han är däremot som han framställs en god metafor för vad detta andliga numen är i denna apokatastasis.
Hela bilden måste adepten själv skapa, den mentala karta efter vilken detta gigantiska skepp som är kosmos navigerar i evighetens hav. Inte nog med det, kosmos evolverar, och kartan med den. Men den behöver inte ritas om, försynen är så väl inrättad att de gamla och väl kartlagda delarna gäller, men nya kompletterar och utvidgar hela tiden bilden.
Det är på detta vis en urgammal skrift som Bibeln kan gälla in till minsta bokstav, men ändå inte stå i strid med kartans nytillkomna delar. Detta på liknande vis som relativitetsteorin kompletterar Newtons gamla mekanik. Båda är riktiga, men newtonsk mekanik ger en mindre del av hela bilden än relativitetsteorin. Sedan kommer någon ännu nyare teori med ytterligare utvidgningar av kunskapskartan, kanske en teori för kvantgravitation. Kosmologin sägs ännu inte ha upplevt sin Darwin.